Kladdkaka med daim

För någon vecka sedan blev jag (och en massa andra bakbloggare) tillfrågad om jag ville vara med och testbaka ett av fem kladdkaksrecept som finns på Arlas webbplats. Jaaahaa, tänkte jag. Kladdkaka. Ni vet hur man kan föräta sig på något till den milda grad att man helst I N T E vill äta det igen. Det hände med kladdkaka för mig när vår son hade öroninflammation för nåt år sedan. Han fick flytande penicilin och det smakar ju, som de flesta vet, inte godis direkt. Så i kampen för att få den lille att gå med på att ta sin medicin var kladdkakan vårt vapen. In med penicilinet, sen direkt in med en sked kladdkaka för att få bort den äckliga smaken! Tio dagar i sträck hade vi kladdkaka hemma och som ni säkert kan förstå hamnade det lite i resten av familjen också. Resultatet blev att sonen blev av med öroninflammationen och jag fick ett lite komplicerat förhållande till kladdkaka.

Hur som helst så tryckte Arla på min ömma punkt när de skrev att jag som tack skulle få en liten bakbok. Och genom att locka med bakböcker kan man nog få mig att göra ungefär vad som helst. Eller i alla fall ganska mycket. Jag är en hopplös samlare som ständigt har en lista på typ fyrtio bakböcker som jag vill köpa, det spelar ingen roll om jag köper tio från listan, det tillkommer alltid lika många! Så, jag gick väl med på att baka en kladdkaka då. Och ÄTA av den!

Jag valde att göra en kladdkaka med daim. Tänkte att det måste bli succé att blanda bakverk med godis. Det blev precis så gott som det låter! Receptet var lätt som en plätt att följa, bara att vispa  ihop och skjutsa in i ugnen. Den här gången hackade jag daimen rätt så smått, nästa gång ska jag nog ha i lite grövre bitar, för det var väldigt gott när man kände lite tuggmotstånd av den. Och jag skulle nog kunna tänka mig att man kan ha i ännu mera daim också, om man vill göra en riktig högkonjukturskladdkaka! En sak som jag tyckte mycket om med kakan var att den fick en lite hård yta upptill, när jag gör mitt vanliga recept så är den rätt mjuk rakt igenom. Man kan väl summera det hela med att kombinationen av lite tuggmotstånd tillsammans med det väldigt kladdiga innandömet var a match made in heaven. Kan härmed meddela att jag återigen äter kladdkaka! Men bara med Daim i.

Här hittar ni receptet till kladdkaka med daim!